Tillgänglighet

Närmare en miljon svenskar beräknas ha någon form av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Dessa människor har samma rättigheter och skyldigheter att ta del i samhällslivet som alla andra. En viktig del för att de ska kunna utöva sina rättigheter är att den fysiska miljön tillåter det.

Det finns flera lagar som styr hur våra fysiska miljöer och byggnader ska vara utformade för att så många som möjligt ska kunna använda dem. Man talar då om tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, eller kort och gott tillgänglighet.

Nedsatt rörelseförmåga kan exempelvis vara nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp. Nedsatt orienteringsförmåga kan exempelvis vara nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga (utvecklingsstörning, hjärnskada).

Även den som inte har nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga har nytta av att en miljö är tillgänglighetsanpassad. Det blir gott om utrymme och välgenomtänkta, tydliga miljöer. Tillgänglighetsanpassade miljöer har tillräckliga utrymmen för att manövrera rullstol, inga nivåskillnader utan ramp eller hiss, tunga dörrar är försedda med dörröppnare, viktiga målpunkter är kontrastmarkerade och belysningen är välfungerande med mera.

Även för privatbostäder är det viktigt med tillgänglighet. En person med funktionshinder ska ha valmöjlighet även på bostadsmarknaden. Man vet aldrig vem som blir drabbad eller när. Du själv eller dina barn kan råka ut för en olycka och bli rörelsehindrad under kortare eller längre tid. Du ska också ha möjlighet att ta emot släkt och vänner med funktionshinder i ditt hem.

Tillgänglighet vid nybyggnad

För nya byggnader är det främst Plan- och bygglagen (PBL) som styr tillgängligheten. Lagparagraferna förtydligas sedan i Plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler (BBR). I PBL slås fast att alla nya byggnader ska vara tillgängliga.

Det finns endast två undantag

Fritidshus och arbetslokaler där arbetet som utförs gör det omöjligt att jobba där för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga.

I fritidshus kan kommunen alltså inte kräva att tillgänglighetskraven följs, men det är lämpligt att ta hänsyn till tillgängligheten ändå.

För arbetslokaler ser man restriktivt på undantaget, det gäller enbart de funktionshinder som faktiskt är omöjliga att arbeta där med. Tillgängligheten för andra funktionshinder ska uppfyllas ändå.

Tillgänglighet vid ändringar

Vid ändring av byggnader är grundförutsättningen att alla byggnader ska vara tillgängliga på precis samma sätt som vid nybyggnad, med samma undantag, dvs fritidshus och arbetslokaler där arbetet som utförs gör det omöjligt att jobba där för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga.

När det gäller tillbyggnader ska hela tillbyggnaden tillgänglig enligt ovan. Detta gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inte.

Vid andra ändringar ska den ändrade delen vara tillgänglig, dvs byts dörren ut ska den vara tillräckligt bred för att uppfylla kraven på tillgänglighet. Även detta gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller inte. I värdefulla byggnader, t ex kulturhistoriska miljöer kan man ibland vara tvungen att kompromissa och hitta andra lösningar, men det får inte användas som ursäkt för att helt strunta i tillgängligheten.

Om en ändring är mycket omfattande så att den enligt PBL definieras som ombyggnad kan även krav på tillgänglighet ställas på andra delar av byggnaden. Ombyggnad definieras i PBL som "ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas".

Om man ändrar användningssätt för en byggnad eller del av byggnad ska tillgängligheten uppfyllas för hela den ändrade delen. Om det inte kan uppfyllas är byggnaden inte lämplig för det nya användningssättet och bygglov kan därmed inte beviljas.

Tillgänglighet i publika lokaler

För lokaler dit allmänheten har tillträde och allmänna platser, som gator och torg, gäller också att de ska byggas tillgängliga enligt PBL och BBR.

Lokaler dit allmänheten har tillträde brukar definieras som receptioner och andra lokaler som riktar sig till eller används av allmänheten på statlig eller kommunal myndighet, sjukhus, vårdcentraler och skolor. Vidare omfattar begreppet vanligtvis idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, buss- och taxistationer, järnvägsstationer, flyg- och färjeterminaler, apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler. Det brukar också kallas publika lokaler.

I publika lokaler är det inte bara vid nybyggnad och ändring som tillgängligheten ska uppfyllas. Hinder att utnyttja lokalen för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga ska åtgärdas även i befintliga lokaler om de är enkla att åtgärda, t ex att sätta i dörröppnare i en tung dörr, eller ordna ramp över en nivåskillnad. Det är fastighetsägarens skyldighet att se till att alla enkelt avhjälpta hinder är åtgärdade.