Mat i förskolan

Vi arbetar för att lära barnen äta enligt tallriksmodellen, vilket innebär att äta av varje del som serveras. Till exempel när det är soppa och pannkaka till lunch, att äta både soppa, pannkaka och från salladsbuffén. Inte enbart pannkaka och sylt.

I mottagningsköken kan det förekomma begränsningar, för att säkerställa att maten ska räcka till alla eftersom det inte finns möjlighet att laga mat på plats.

Varför är det så mycket grönsaker i allt?

Kommunens uppdrag är att erbjuda en näringsriktig kost som utbildar och lär barnen för en hållbar framtid. Det innebär att vi serverar mat som är bra för hälsan och som bidrar till ett hållbart klimat.

Att få möjlighet att se nya livsmedel, lära sig nya smaker och vanor tar tid och det kan vara mer eller mindre kämpigt. Vi hoppas på en gemensam uppmuntran för att våra barn ska få lära sig om en hälsosam syn på kosten.

Livsmedelsverket har gått ut med rekommendationer om att varje individ ska äta max 500 gram kött per vecka för att minska klimatpåverkan. Idag äter vi i Sverige som om vi har fyra jordglober.

Kommunens politiker har gett direktiv att ställa om produktionen till att servera minst två vegetariska rätter i veckan. Även andra recept kan göras mer miljövänliga genom att till exempel blanda morötter i köttfärssåsen.

Små justeringar som främjar hälsa och hållbar utveckling.

Givetvis ska det finnas en balans mellan att lära sig nya smaker och att få i sig maten som serveras. Vi ser uppdraget som ärofyllt och utmanande. Att leverera en produkt som gör att barnen får kämpa, precis som de kanske behöver göra med matte, svenska eller något annat skolämne.

Här behöver vi hjälpas åt att förklara för barnen varför vi serverar den mat vi gör.

Varför serveras inte alltid gurka, tomat och isbergssallad på salladsbuffén?

Grönsakerna i salladsbufféerna serveras utefter den svenska säsongen. Förhoppningen är att bidra till ökad matglädje och kunskap om de svenska råvarorna.

Är maten låglaktos?

Ja, maten är låglaktos. Det innebär att all mat innehåller max 2 gram laktos per måltid om inte rätterna i grunden är gjorda på mjölk, som till exempel raggmunk och pannkaka. Då krävs det specialkost.

Fördelen med mat som är låglaktos är att fler kan äta av samma mat.

Varför serveras det inte mer barnvänlig mat? Barnen är ofta hungriga efter skolan.

Skolmaten har under de senaste tio åren genomgått en stor förändring. Från att vara ett tillfälle för att ”ge barnen mat”, till att nu ingå i skollagen och bli en del av det pedagogiska uppdraget.

När vi är ute och pratar med barnen jobbar vi med förståelsen av att matsalen också är ett klassrum. Klassrummet där barnen ska lära sig äta rätt utifrån vad kroppen och klimatet behöver. Det är inte konstigt att det inte serveras gurka på vintern, eftersom det inte är säsong och att gurkan annars måste färdas väldigt långt.

Att barnen kan vara hungriga efter skolan är av naturliga skäl. Barn som växer har ett ökat näringsbehov och att äta varannan till var tredje timme är rekommenderat. Därför är det helt naturligt att hungern gör sig påmind igen två till tre timmar efter en måltid. Idag serverar många skolor sin lunch redan från klockan 10.30 vilket gör att mellanmål kommer väl till pass redan från klockan 13.00. Vilket kan vara en utmaning om barnen fortfarande går i skolan eller har en aktivitet direkt efter skolan.

Vad är måltidsmodellen?

Måltidsmodellen är modell med flera pusselbitar, som tillsammans ger oss vägledning i hur en bra måltid ska se ut. Detta enligt Livsmedelsverkets rekomendationer.

Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att måltiderna ska skapa matglädje och bidra till hållbar utveckling.

• God och Trivsam – Att måltiden upplevs som god och trivsam är viktigt för att maten ska hamna i magen.
• Näringsriktig och Säker – En bra måltid är även näringsriktig och säker att äta.
• Miljösmart – Med miljösmart menar vi måltider som bidrar till en miljömässigt hållbar utveckling och de nationella miljömålen.
• Integrerad – Med integrerad menas att måltiden tas tillvara som en resurs i verksamheten, exempelvis i den pedagogiska verksamheten eller i omvårdnaden.

Ketchup och nyckelhålsmärkta produkter?

Ketchup är ett livsmedel som innehåller mer än 5 gram socker per 100 gram och av den anledningen så serverar vi inte det. Vi har däremot ketchup utan socker som vi erbjuder till rätter som passar.

Ambitionen är att servera livsmedel som främjar hälsan. Därför väljer vi nyckelhålsmärkta produkter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och väljer bort de livsmedel som inte matchar med nyckelhålets kriterier. Bland annat genom mer fullkorn och fibrer, mindre socker och salt, samt mindre och bättre fetter.

Bra matvanor kan förebygga och minska många av välfärdssjukdomarna som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och olika former av cancer.

Vad betyder anpassad måltid?

Med anpassad måltid avses anpassningar som bedöms vara nödvändiga för att individen ska klara sin skolgång eller vistelse på skolan . Utöver själva maten kan sådana anpassningar även innefatta måltidsmiljön.

Till kategorin anpassade måltider så hör behov av mat och måltidsanpassningar för elever som på grund av fysiska, sensoriska, kognitiva eller utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar har svårigheter att äta och/eller delta i den ordinarie måltiden.

Detta inkluderar neuropsykiska funktionsnedsättningar (NPF)

En speciell meny finns för dessa behov, för att tillgodose detta.

Oftast så sker denna anpassing i dialog med hemmet, skolan och kosten.

Kategorin omfattar även andra kostavvikelser grundande i exempelvis etiska ställningstaganden och religion

Hur tas menyerna i skolan fram?

Kommunen har en central kostorganisation som ansvarar för den mat som serveras i skolan. Kostenheten arbetar med ett pedagogiskt uppdrag, enligt kommunens kostriktlinje Pdf, 671 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 671 kB).

Menyn tas fram i en arbetsgrupp med representanter från alla delar av kommunens kök. Vi arbetar med en rullande 10 veckorsmeny som säsongsanpassas och revideras löpande.

Det finns åtta tillagningskök runt om i kommunen och sammanlagt tillverkas ca 4500 portioner per dag. Närheten till maten ska göra arbetet mer effektivt med bra kvalitét, service och att maten ska vara lagad från grunden.

Vegansk mat?

Vegansk kost kan inte erbjudas i Tierps kommun då kravet om näringsriktighet inte kan uppfyllas fullt ut.

En helt vegansk kost kräver oftast att måltiden kompletteras med kosttillskott, vilket vi som kommun inte får kräva av våra gäster.

Att helt utesluta animaliska livsmedel, det vill säga att bara äta veganmat, kräver goda kunskaper om mat och näringsämnen och noggrann planering.

Vegansk mat saknar nästan helt vitamin B12, som bara finns i animaliska livsmedel.

Oftast innehåller en vegansk meny även mindre protein, kalcium, riboflavin (B2 ) och D-vitamin än en meny med animalier.

För att vegansk mat ska bli näringsmässigt tillfredsställande krävs därför noggrann planering och dessutom tillskott av åtminstone vitamin B12 och D-vitamin.

Vegansk mat till barn - Livsmedelsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.