Jättebjörnloka, björnfloka, strätta eller kvanne?

Det finns många arter i naturen som liknar varandra, och ibland är det inte helt lätt att skilja dem åt. Ett exempel är strättan och kvannen, som liknar jättebjörnlokan. Strättan och kvannen är ofarliga, medan jättebjörnlokan kan ge otäcka och svårläkta brännsår på huden.

Jättebjörnlokans närmaste släkting, björnflokan, kan dock också ge utslag om man kommer i kontakt med växtsaften. Björnflokan är inte invasiv utan hör hemma i svensk flora och behöver därför inte bekämpas, men om man har små barn som leker i närheten av ett björnflokebestånd och är orolig så kan man såklart ta bort växterna. Förutsatt av björnflokorna står på din mark.

Några tips vid artbestämning är att titta på hur stor växten är, hur bladen ser ut och i vilken typ av omgivning den växer i. Nedan finns en liten guide som kan vara till hjälp när man inte är helt säker på om det är jättebjörnloka eller någon av dess släktingar man ser.

Jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum)
Max 4 meter hög
Ängar, vägkanter
Vita blomflockar
Storflikiga blad (1 meter)

Björnfloka (Heracleum sphondylium)
Max 2 meter hög
Ängar, vägkanter
Vita eller gulaktiga blomflockar
Bredflikiga blad

Strätta (Angelica sylvestris)
Max 2 meter hög
Fuktig ängsmark, stränder
Vita eller rödaktiga blomflockar
Parvisa blad med sågtandade flikar

Kvanne (Angelica archangelica)
Max 2 meter hög
Längs kusten och fjällen
Grönaktiga blomflockar
Parvisa blad med sågtandade flikar

Såklart kan det vara svårt att avgöra om en blomma är mer gul, röd, vit eller grön när man inte har något att jämföra med. Likaså med bladformen. Det säkraste kortet när det kommer till att känna igen en jättebjörnloka är att gå på storleken. Är den över 2 meter hög med maffiga blad och blomflockar på flera decimeter så är det antagligen en jättebjörnloka. Är den mindre och känns nättare så är det antagligen någon av de andra arterna.